Framtiden- dags att välja
Nu när detta efterlängtade jullovet äntligen har kommit så har jag fått en väldig massa tid att tänka. Tänka på framtiden. Just nu har jag 3 "alternativ" jag seriöst överväger..
1. Gå kvar NA med häst profil på Lillerud och sedan plugga vidare till veterinär, i sverige eller utomlands låter jag vara osagt.
2. Hoppa av Lillerud och flytta till strömsund (60mil norr ut) eller mer troligt nån stans söder ut (minns ej riktigt vart) och gå skytte gymnasium och seriöst sattsa på skyttet. Det går att leva på att vara profs skytt och jag vet att om jag verkligen bestämde mig för att sattsa så har jag talang och jag har alla möjligheter att bli riktigt bra om jag bara bestämmer mig för att det är det jag vill.
3. Antingen fortsätta läsa NA men byta till jord profil eller gå jord. Flytta till norge och ha ett litet jordbruk och leva på det. I norge kan man ju ha typ 20 får och leva på EU bidrag. Alvarligt talat vore det ju en ganska trevlig tillvaro. Ta hand om härliga djur och dessemellan göra vad man nu vill göra, skjuta, vara med vänner osv. Dock känns detta som det mest avlägsna alternativet..men man kan väl få drömma!
Problemet med mina "alternativ" är att dom är så sjukt olika, det går lixom inte att gå en utbildning och sen när man gått urbildningen så väljer man vad man vill sattsa på. Jag borde ha redan ha bestömt mig för ett år sen egentligen och nu står jag här total förvirrad och vet inte riktigt vad jag ska ta mig till..
Happy day

Be the reason someone smiles today!
Nu var julen över för i år!
Nu har vi kommit hem igen och matkoman är total! Bilder och mer text kommer imorgon men mitt i all lycka över att ha firat jul med min underbara släkt så vill jag säga att jag inte med ord kan beskriva hur tacksam jag är för att jag får fira jul inomhus, med mat på borden, med nyktra och totalt UNDERBARA människor som jag älskar. Jag är så sjukt tacksam!!


Taggad till tusen! (inlägg som skrevs i torsdags men som aldrig publicerades?)
Jag har varit jätte stressad nu den senaste månaden, massor att hinna med, skolan, träna/tävla skytte, ta hand om Roze, träna (kondition & styrka), familjen osv. Men nu har jg tagit jul llov och ska bara försöka stressa ner och hinan göra allt som jag vill göra! Jag ska skjuta massor, vara med mina vänner och min släkt och träna massor!
Och detta startar inte imorgon, det är den värsta start dagen man kan sätta! Detta startar idag! Jag och Sandra har tränat i vårt hemma gym! Det blev 7km på motionscykel och mage, armar och ben styrke övningar + stretching! Jag har insett att jag måste köra mycket armar i fortsättningen för att orka ha ett så tungt gevär som möjligt = lättare att skaka mindre!


Nu har det blivit lite plugg och om en stund bär det av mot simmhallen för varmvattensbasäng bad och bastubad, ska bli så underbart skönt att bara få slappna av och njuta ordentligt! Känner att jag har gått och spänt mig så jag har fått ont över allt så jag tror det ska göra susen! Ska testa min nya showergel från the body shop också, den luktar jätte gott i alla fall!

Jag gör fel, jag vet det. Oavsett vad andra tycker.
Jag är helt övertygad om att det sätt jag hanterar Roze och andra hästar, det sätt jag umgås med henne på, genom att rida klasisk engelsk ridning och hantera henne på det klasiska ridskole-viset är fel. Kanske kommer jag aldrig under Rozes liv komma fram till vad som är rätt, kanske kommer det krävas mer tid än min livs tid för att inse och lära mig komunicera och umgås med hästar på rätt sätt.
Att tvinga, kräva och bestraffa är fel. Jag vet det, för jag känner det. Jag får inte slå andra människor för att dom inte vill göra det jag önskar att dom skulle. Jag får inte tvinga min mänskliga kompis att göra nått för mig som den inte vill, bara för att jag känner för det. Jag får inte slå, sparka på eller hota min mänskliga kompis när den säger emot. Istället måste vi diskutera och komunicera. Vad ger mig då rätten att göra detta mot min häst? Min häst kompis. Ingenting.
Det finns människor som misshandlar, dödar, slår, hotar och trakaserar andra människor. Lika lite som jag vill vara en del av det, lika lite vill jag vara en av alla de männikor som slår, hotar och bestraffar sina hästar. Men hur ska jag då uttrycka mig och kommunicera? Om inte arga tillsägelser, hårda skänklar och snärtar med spön är rätt? Jag har inget svar. Men bara genom att veta att det jag gör är fel, genom att vara nyfiken och vilja förändra är jag på väg i rätt riktning.
Snart, snart, snart
* Dom man inte umgås med som man kan skiljas från utan att det är jobbigt.
* Bästa vännerna som man kommer hålla kontakten med även om man skiljs åt.
och sen finns det dom där som det är alldra jobbigast att skiljas från...
* Dom man tycker jätte mycket om men som man inte umgås super mycket med.
Det är dom det är aldra värst att skiljas från för man tycker om dom super mycket men sammtidigt är man inte så tighta att man kommer hålla kontakten ordentligt och därmed kommer man glida ifrån varandra..separations ångest? YES.

Delar av tjejerna i våran klass på förra skolavslutningen (jag i grått).
Men måste ändå säga att jag har så mycket att se fram emot i höst med gymnsaium, flytt för mig och Roze, grymt mycket förbättrade träningsmöjligheter osv osv så det väger upp allt man måste lämna bakom sig!