Ena sekunden är jag glad, pepp på livet och super motiverad, för att i nästa sekund vara ledsen, besviken och bara känna en allmän känsla av att allt är hopplöst. Det är så himla jobbigt och frustrerande för jag kan inte kontrollera det! Jag försöker att fokusera på allt runtomkring mig som faktiskt är jätte possetivt men den inställningen är så skör. Minsta lilla grej och så pang, ledsen, besviken och allt det där jobbiga. Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med denna text..förmodligen ingen stans, jag vill nog snarare förklara mig..om det är för mig själv eller nån annan vet jag inte men det känns ändå som att man kan få lite lite mer ordning på alla tankar om man skriver ner dom istället för att bara låta dom surra runt som arga bin i huvudet.